torsdag 12 januari 2012

Om omslaget till Äventyr

Jag läste på bloggen Boningen om Äventyr. En rätt trevlig recension på många sätt. Tyckte tankarna kring omslaget var rätt underhållande: "Framsidan förtjänar ett särskilt omnämnande: som ett långfinger mot mainstream-spelen visar den upp en ondögd man står och skriker av glädje och triumf, med blodigt svärd och ett stort hål i den, ganska gulliga, drakens huvud."




Historien bakom omslaget är en helt annan. Från början var det inte ens tänkt som ett omslag, utan som en poster åt en av min dotters jämnåriga vänner som hade det tufft. Bilden var tänkt som en slags allegori - personen på bilden är i själva verket den sjuåriga flickan (flickor saknar ju typiskt kvinnliga attribut som bröst och andra vuxna former) som just besegrat en av drakarna (ett av de problem) som plågar henne.

Det är väl mitt fel som medelmåttlig tecknare att jag inte tydligare kunde gestalta henne som en flicka - men bilden är ju inte uttalat manlig heller så det kanske är betraktarens egna preferensramar som avgör vilket kön det blir.

Med detta sagt så vill jag också - med risk för att verka vara småaktig - kommentera ett annat påstående i recensionen, nämligen följande: "Spelet är väl inte rekord-dåligt (sic) när det kommer till genus, men bra jävla nära."

Som jag redan konstaterat ovan pryds för det första omslaget av en flicka.
8 bilder i häftet är på tjejer/kvinnor (framsidan räknad, men inte dubletten på baksidan)
12 bilder är på män (varav ett troll och en vättekung)
3 bilder på könsneutrala varelser (4 om man räknar den döda draken på framsidan)
47 bilder föreställer föremål (då är dubletter på kort inräknade)
2 kartor

Den enda bilden som är en actionbild är omslaget. Där har en tjej precis utfört en heroisk handling.

Så, även om boningen har en poäng i att majoriteten av de vänner och fiender som beskrivs är maskulina, så känner jag inte igen mig i beskrivningen att Äventyr skulle vara dåligt i genusavseende.

5 kommentarer:

  1. Det är såklart min egen bias som ser framsidan som en man, så det får helt och hållet stå för mig.

    Jag kan hålla med om att "dåligt" är en missvisande term. "Oreflekterat" hade kanske varit bättre. För hur jag än vrider och vänder på saken tycker jag inte att spelet tar den genushänsyn som man hade kunnat vänta sig av ett spel riktat till barn.

    I mina ögon väger namngivna personer, fiender och hjältar, mycket tyngre än de anonyma riddare och prinsessor som finns på övriga sidor. Att ha med en sektion med vänner och fiender signalerar till mig som läsare att det är kring de här som spelet kommer kretsa - särskilt när det är ett nybörjarspel. SLP, monster och äventyr fungerar som flaggor: såhär ska spelet vara. Finns det bara två kvinnliga SLP i grundboken, är risken stor att det bara kommer finnas två när vi börjar äventyra.

    SvaraRadera
  2. Tack för kommentaren! Genus är verkligen intressant, och det är synd jag inte lyckats förmedla mitt brinnande intresse för detta i Äventyr. Det går alltid att bli bättre.

    Jag ser din poäng, även om jag inte håller med om att spelet kretsar kring vänner och fiender utan tycker snarare att det är kring spelfigurerna som handlingen kretsar. I spelexemplet till exempel förekommer tre personer som spelar Äventyr, Anna, Björn och den könlöse Sagoberättaren.

    I Målarboken som kom strax efter Äventyr, där spelaren bland annat kan färglägga egna spelfigurer, förekommer 15 bilder på tjejer/kvinnor, 11 bilder på pojkar/män, 1 bild på en könsneutral människa i silhuett samt 14 bilder på könsneutrala varelser. Omslaget är detsamma som på Äventyr, så där är ännu en tjej.

    Både Monster (även om det är få bilder på spelarfigurer) och Vänner & fiender som båda ligger i princip färdiga och bara väntar på en bunt kartbilder innehåller betydligt fler bilder på tjejer, i synnerhet den senare (i Monster är det bara tre sysselsättningar som föreslås, två av dem är bilder på kvinnor och den tredje på en man, resten av bilderna är på könsneutrala monster).

    Hur som helst, jag tycker genus är en viktig fråga och är mycket glad över fler genusmedvetna gelikar där ute!

    SvaraRadera
  3. Jag tycker ni har poänger båda två, och jag upplevde inte Äventyr som särskilt mansdominerat.

    SvaraRadera
  4. Det känns lite småaktigt att anmärka på genusperspektiv i det här sammanhanget tycker jag och kommentaren "Finns det bara två kvinnliga SLP i grundboken, är risken stor att det bara kommer finnas två när vi börjar äventyra" säger mer om Olav/Boningen än om Äventyr kan jag tycka.
    Jag spelar med mina två döttrar som är fem och sju år gamla, det blir mycket fokus på prinsessor, klänningar och hästar (allt i rosa ton). Jag kan tänka mig att om jag haft två söner hade det sett annorlunda ut och det är i huvudsak min uppgift som förälder att föra fram ett genusperspektiv, demokratibudskap eller vad det nu kan vara. Är genusperspektiv bara en balans mellan manliga och kvinnliga karaktärer/bipersoner eller finns det kanske någonting djupare som är mer meningsfullt, som tex att alla kan göra vad som helst oavsett kön? Äventyr gör ju ingen skillnad på om karaktären är pojke eller flicka, man eller kvinna - alla har samma förutsättningar och kan göra allt. Det tycker jag är viktigare att titta på än att räkna namn och bilder.

    SvaraRadera